Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

I somras kom Läsdelegationens betänkande ut (SOU 2018:57). När regeringen 2016 tillsatte delegationen var det med uppdraget att samla alla läsfrämjande aktörer (skola, kultur och föreningsliv) med syftet att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.

Delegationen har kartlagt och följt utvecklingen inom det läsfrämjande området genom ett antal studiebesök och möten runt om i landet. Däribland ett besök i Östersund i samband med projektet Bokstarts konferens ”Länet där vi läser för våra barn”. I rapporten redogörs för ett stort antal framgångsrika insatser på det läsfrämjande området.

Delegationen pekar på några områden med extra stor utvecklingspotential att stärka det läsfrämjande arbetet. Inom dessa områden lämnar delegationen ett antal förslag. Här redovisas de förslag som har tydlig koppling till biblioteken.

Små barns språkutveckling
Kulturrådet bör stödja kommuner som i samverkan med BVC, folkbibliotek och förskolor arbetar med små barns språkutveckling.

Skolbibliotek och läsning
Det bör tillsättas en utredning om behovet av bemannade skolbibliotek. Därefter bör Skolverket ges i uppdrag att ta ram allmänna råd om hur skolbiblioteksverksamhet ska byggas upp.

Bibliotek och läsfrämjande
Delegationen föreslår en nationell satsning för bibliotekarier vid folkbibliotek med inriktning på det läsfrämjande uppdraget gentemot barn och unga – ett Läslyft för bibliotekarier. Här jämförs med motsvarande satsning på Läslyft för lärare.

Läsande förebilder
Kulturrådet bör genomföra insatser för att stärka vuxnas läsande i syftet att skapa bättre möjligheter för föräldrar och andra vuxna att bli läsande förebilder för barn och unga.

Ett nationellt Läsråd
Ett nationellt Läsråd bör inrättas e syftet att samla och samordna aktörer och insatser kring barns och ungas läsning.

Forskning och uppföljning
Det behövs professionsinriktad biblioteksforskning som undersöker effekter och metoder inom det läsfrämjande arbetet.

Det behövs kontinuerliga läsvaneundersökningar.

KB bör, i samverkan med Kulturrådet, årligen rapportera identifierade utvecklingsområden till regeringen. Detta med utgångspunkt i biblioteksstatistiken, biblioteksplanerna och Kulturrådets uppföljningar av de läsfrämjande statsbidragen. I detta arbete bör även inhämtas synpunkter från de regionala biblioteksverksamheterna.

Avslutningsvis ett citat från en av delegationens ledamöter Johan Unenge:

”Språket är nyckeln till att få vara med, att kunna välja, att bli respekterad och att kunna uttrycka sin vilja, att förstå andras viljor. Språket är ju alternativet till våld. Min övertygelse är att ingången till läsning, att skaffa läsvanor, inte börjar med dessa stora ord. Hur viktiga de än är. Läsintresset börjar med att läsningen är underhållande, kul, läskig, mystisk och äcklig.”