Digitala dagen – en rapport

Vi kick-startade andra året med Digitalt först den 17 januari med två inspirerande föreläsningar inom e-säkerhet, demokratifrågor och desinformation. Först ut var Isobel Hadley-Kamptz, journalist och frilansskribent, som föreläste om desinformation, globalisering och nätet som demokratisk – och icke-demokratisk kraft.

Isobel lyfte bland annat dessa utmaningar med digitaliseringen: “Vi litar på film” – Om någon säger eller gör något på film, så anser vi att det är bevis på att det har hänt och därmed är sant. Problemet idag är att tekniken för att förfalska bild och ljud är så pass bra att det nästan är omöjligt att avgöra vad som är äkta och vad som är fabricerat. Isobel visade exempel på detta med Deepfakes, där vi fick se Barack Obama hålla ett tal – eller inte!

“Valpåverkan” – de senaste åren har nätet och sociala medier använts för att påverka utgången i olika val. Det är bekräftat att digital påverkan lyckades I valen om Brexit och Trump bland flera. Hög Bot-aktivitet, intrång och mail-läckage. “Botar gynnar decentralisering”

“Sociala medier är bra på extremism” Sociala medie-plattformarna tjänar pengar på annonser. Det är därför viktigt att locka oss att stanna kvar, se fler poster och videos. Vi lockas av det extrema. Isobel gav exempel på hur Youtube:s förslag på “du kanske är intresserade av dessa videos” blir mer och mer extrema ju fler videos du tittar på (inom ett ämne). En video om vegetarisk matlagning leder till veganism som leder till djuraktivism osv.

Efter lunch var det dags för nästa föreläsare, Anders Thoresson, teknikjournalist och författare. Anders föreläsning handlade om vad vi på individnivå kan göra för att bli mer trygga på nätet. Han började med att säga att IT-säkerhet inte är användarvänligt men viktigt. Ett par saker som han lyfte var: Det du inte kan tänka dig skrika ut på torget, bör du heller inte lägga ut på nätet. Vi glömmer lätt bort att det vi publicerar online lätt kan förmedlas till människor eller grupper som vi inte planerade eller ville att det skulle förmedlas till.

Tekniken är inte ond, utan hur den kan användas. Det som är problematiskt för vissa är inte det för andra. Vi måste alltså alltid göra avvägningar av vilken information vi vill dela med oss av. Vi ska också ställa oss frågan, vad får jag ut av just den här tekniken?

Källkritiska filter försvinner när vi tror vi kommunicerar med vänner. Framförallt unga har ofta inga problem med att dela sina lösenord med varandra. Detta är något som utnyttjas av hackare, för att kunna komma åt känslig information eller annat som kan användas som utpressning. Vi måste ha en sund misstänksamhet, för det är en mycket större risk att råka ut för dessa typer av IT-attacker än att NSA läser vår epost.

Se till att ha bra lösenord, speciellt till e-postkontot, för dit kommer alla “återställ ditt lösenord-mail”. Anders tipsade om att använda en lösenordsfras.

Skillnad mellan anonymitet och kryptering. Om man är anonym så vet de andra inte vem man är. Om det man säger är krypterat så vet de ej vad man säger. Vill du hålla identiteten eller meddelandet hemligt, eller både och?

Vårt nästa steg inom ramen för Digitalt Först blir att genomföra ett uppföljande självskattningstest, samt att fördjupa oss kring bibliotekets framtida roll och utformning, läsfrämjande och digitaliseringens möjligheter i mindre arbetsgrupper som vi är i full färd med att planera/sätta samman.

/Hanna Eskelin, Årebiblioteken och Regionbiblioteket